När jag ligger på allmäna badstränder så är det en sak som alltid gör mig super nervös. Och nej det är inte att visa mig i bikini, den saken gör mig bara oerhört obekväm och att jag vill banta för resten utav mitt liv. Men det är en helt annan historia.

Denna historia handlar om att jag bara ligger där platt på min handduk och stör ingen, då hör jag någonting som får mig att stelna i hela kroppen blunda och tänka, gör det bara då och låt det gå fort.

Detta är ljud av små springande barna fötter som viner förbi en i sanden och alltid lyckas sprätta ned en med sand eller vatten.

Har man tur så kan man sedan få slappna av ett par min men det är just det man blir liksom aldrig avslappnad, jag är ju för 17 helt slut när jag packar ihop och åker hem.

Nu har jag börjat byggt en borg runtomkring mig med det jag har med mig så att dom inte kan kuta så nära.

Är det något ställe jag absolut inte är barnkär på så är det just på badstränder, måste väl erkänna att det enda ställe som jag egentligen är barnkär på är hos min vän Tess (men jag har en känsla av att det blir på ett ställe till snart :)) och det räcker gott och väl just nu :)